Ompröva PPM! Utnyttja befintliga datasystem.

12/28/1998 10:42 EST

Pensionerna:


Ompröva PPM:s uppgift i det nya pensionssystemet.


De nuvarande uppgifterna för den nya Premiepensionsmyndigheten (PPM) är inte
självklara. Redan i remissvaren var det flera som ville begränsa PPM:s uppgift
till "kärnverksamhet", som att räkna ut individernas pensionsrättigheter,
säkerställa god information till spararna, kontroll och godkännande av
fondförvaltare, m.m. Att PPM skulle bygga upp ett eget stort administrativt
datasystem för hanteringen av premiereservsparandet var inte självklart.

I den uppkomna situationen är det viktigt att ta de dataproblem som nu tornar
upp sig på stort allvar och samtidigt se pragmatiskt på frågan om vem som bäst
kan administrera premiereservsparandet.

Att rätta till ett sannolikt misstag, som beslutet att PPM ska upphandla och
fortlöpande sköta ett jättestort datasystem, rubbar naturligtvis inte den
epokgörande pensionsreformen som sådan. Snarare kan ett omtänkande nu visa sig
väsentligt för reformens funktion och trovärdighet sedan, om några år. En
skräck för att spräcka hela reformen får inte låsa reformens arkitekter till
en administrativt dålig lösning.

Riksdagsledamöter och statstjänstemän är inte experter på styrning och
kostnadskontroll vad gäller bl a investering och utveckling av stora, nya
datasystem. Detta är i själva verket en av de allra svåraste
managementuppgifter som i dag finns. Risken är därför uppenbar att de
ansvariga på grund av tidigare politiska flerpartiöverenskommelser lider av
tunnelseende och att de därmed riskerar att underskatta de styrproblem och
fördyringar som normalt är förknippade med att utveckla nya, stora och
komplicerade datasystem.

Statsmakterna bör fatta ett nytt beslut om administrationen av
premiereservsparandet.
I stället för en omväg över PPM, bör det innebära raka rör mellan myndigheten
som tar emot inbetalningarna och räknar ut pensionsrättigheterna m.m. och de
förvaltare som spararna själva valt. Dessa förvaltare - fondbolag - bör i allt
väsentligt kunna använda befintliga datasystem, på i princip samma sätt som
skedde när allemansfondssparandet infördes i början av 1980-talet (av Erik
Åsbrink). PPM bör kunna koncentrera sig på sin kärnverksamhet till att vara
spararnas ombud och förlängda arm vis-a-vis fondbolagen, man skulle då inte
behöva bygga upp ett eget dyrt, stort datasystem, som det kan ta flera år
innan det fungerar väl och till i dag oöverblickbara utvecklingskostnader.

Till dessa förvaltningskostnader kommer så spararnas förväntade förlust på
grund av att deras inbetalningar tills vidare tvingas stå på räkning hos
Riksgäldskontoret. Spararna tvingas acceptera lägre avkastning och framtida
pensioner än om deras inbetalningar hade slussats vidare till fonder. Det
gäller dels alla år som börsen ger normal avkastning (ca 7 % årlig avkastning
mot Riksgäldskontorets drygt 3 %), dels förlust av avkastning varje framtida
år, eftersom den lägre avkastningen i dag gör att det ackumulerade sparandet
för all framtid hamnar på en lägre nivå. Därmed uppstår en "ränta-på-ränta"
förlust, som växer med antalet år - yngre drabbas hårdare än äldre - och med
skillnaden mellan Riksgäldskontorets avkastning och börsens.

För mer information:
Professor Carl B Hamilton, chefekonom
08-701 20 87, 070-834 57 36, 08-756 44 81