Demokrati möjligt för en splittrad nation
12/19/2011 5:01 EST
Demokrati borde inte vara möjlig om man tar Moldavien som exempel. Ett land, två nationer – men trots det har avsevärda demokratiseringsframsteg gjorts. Det är den huvudsakliga slutsatsen av Andreas Johanssons doktorsavhandling i statsvetenskap, som fokuserar på relationen mellan nation och demokrati i Moldavien åren 1989 till 2009.
En enhetlig nation krävs för att både kunna påbörja en demokratiseringsprocess och för att kunna avsluta den – det har allmänt tagits för givet inom en stor del av den statsvetenskapliga demokratiforskningen. Detta utgår från antagandet att demokratin som sådan bygger på ett avgränsat folk. I värsta fall riskerar ett ifrågasättande av nationen att leda till en stats sönderfall.
Så ser teorin ut, men verkligheten skiljer sig ibland från tänkta modeller. Det unga Moldavien, som var en av de stater som bildades vid Sovjetunionens sammanbrott 1991, visar hur det kan vara möjligt att genomföra en demokratiseringsprocess i en nation som i själva verket är tudelad. Andreas Johansson har skrivit en avhandling vars övergripande fråga är hur Moldavien, trots att det är en splittrad nation, lyckats så pass väl i sina demokratiseringsansträngningar.
– Med tiden är det möjligt att en mer enhetlig moldavisk nation kommer att växa fram. Min avhandling visar genom det moldaviska fallet att demokratisering trots nationell splittring är möjlig, säger han.
Den ena nationsfraktionen i Moldavien argumenterar för att majoritetsbefolkningen är moldaver och ingenting annat. Den andra fraktionen menar att den moldaviska nationen är en sovjetisk skapelse och att befolkningen i själva verket är rumäner. Trots den nationella splittringen har en relativt framgångsrik demokratisering kunnat äga rum och Moldavien anses bland de post-sovjetiska staterna vara den mest demokratiska – bortsett från Estland, Lettland och Litauen.
– En delad nation behöver inte vara ett tillstånd som varar för evigt och inte heller nödvändigtvis kopplat till nationell identitet. Det är enbart om vi ser på det direkta stödet för politiska partier som nationell identitet kan sägas spela en avgörande roll i det moldaviska fallet. Går man djupare än så blir dock bilden en annan och skillnader i värderingar är snarare att koppla till ålder, utbildning och grad av urbanitet.
Detta tyder på att värderingarna snarast är ett resultat av det samhälle och de omständigheter som olika generationer levt under. På mer allmänna frågor kring nation och demokrati försvinner de skiljelinjer som kan kopplas till nationell identitet. Med tiden är det inte omöjligt att någon form av moldavisk nation växer fram, vilket i sin tur borde verka stabiliserande för demokratin. Genom demokratin erbjuds möjligheter för att söka gemensamma vägar framåt – även för ett delat samhälle som det moldaviska.
Avhandlingens titel: Dissenting Democrats. Nation and Democracy in the Republic of Moldova.
Ytterligare information
Andreas Johansson är doktorand vid Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet samt institutionen för samhällsvetenskaper och Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning, Södertörns högskola. Han arbetar för närvarande vid Sida.
Kontakt: Andreas Johansson, tfn: +46 70 528 93 42, e-post:
Presstjänsten vid Stockholms universitet: 08-16 40 90, e-post
Pressekreterare Linnea Bergnéhr: 0722-33 33 85
Presskontakt Viktor Sandqvist: 0767-85 21 72
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 60 000 studenter och 5 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap. www.su.se