Klimatpropositionens konsekvenser oroar företagen

Oron växer bland Sveriges företag inför regeringens klimatproposition där företagen ser framför sig försämrade villkor för företagandet. Nästan två av tre företag (61 procent) förväntar sig skattehöjningar och nya avgifter och värst drabbad tror företagen (50 procent) att transportnäringen blir. Många företag förväntar sig även ökade energikostnader (46 procent) och ökade administrativa kostnader (42 procent).

– Vi kan se att det finns en stor acceptans för koldioxidskatter som politiskt styrmedel. Företagen är beredda att bidra till att förbättra klimatsituationen. Samtidigt upplever många företag att regelverket är väldigt komplext och ser framför sig ytterligare administrativa bördor i och med klimatpropositionen, säger Fredrik Jonsson, skatterådgivare med inriktning energi- och miljöskatter vid Öhrlings PricewaterhouseCoopers.

Undersökningen visar att nästan hälften (49 procent) av de svarande är positivt inställda till koldioxidskatten som styrmedel. Däremot är det få som anser att regeringen driver en konsekvent linje i frågan om miljöskatter. Endast 12 procent av de svarande företagen anser att regeringen har en långsiktig politik.

– Missnöjet är stort med regeringens långsiktiga hantering av miljöskatterna. Regeringen måste bli tydligare med att informera om vilka konsekvenser som förändringarna får och informationen till företagen måste även bli mer lättillgänglig, menar Fredrik Jonsson.

Om miljöskatter
Energi- och koldioxidskatter, även kallade miljöskatter, utgör en allt större del av de svenska företagens totala skatteutgifter. Det totala skatteuttaget för miljöskatter uppgår till cirka 65 miljarder kronor.

Om studien
Studien Svenska företags syn på miljöskatter baseras på intervjuer av ledande befattningshavare inom 200 svenska företag. Undersökningen genomfördes under 2008 och ger svar på företagens inställning till utformningen av energi- och koldioxidskatter. Målgruppen för undersökningen var CEO:s, CFO:s och skatteansvariga vid företag verksamma inom energisektorn, kemisk industri, skog och papper, mineral och stål, transportsektorn samt övrig industri. Energisektorn respektive övrig industri utgjorde 41 % respektive 34 % av de intervjuade företagen.